Funderingar

Jag fick ett mail igår från en pysslvän. Hon skrev om vikten att hitta sin "look" och "sin röst" i pysslandet och bloggandet. Nu var jag vansinnigt trött när jag läste det, så jag tog åt mig lite för mycket. Men även när jag är piggare känns det sådär, för jag känner inte att jag har vare sig en look eller en röst. Ibland känns det som att bloggen bara ÄR, utan någon speciell tanke bakom. Kanske är det för spretigt? För opersonligt? Kanske skriver jag för sällan? Kanske skriver jag inte om tillräckligt intressanta saker? Det kanske är en ruggigt ointressant blogg?

Jag vet inte. Och jag vågar inte fråga er heller. Just nu är nog inga svar bättre än att få mina negativa tankar bekräftade. :-) Så jag tror jag ska låta bli att grubbla på det här nu. :-)


Här om dagen gjorde jag dessa minivimplar. Jag blev alldeles kär i dem. Den gulrosa hänger i vardagsrummet i Fröken Lökens nya dockskåp och den andra är på väg till ett nytt hem den med. Det blev lite tråkigare på min anslagstavla när de försvann, så jag måste nog göra fler! :-)


På pysselfronten är det annars mycket planerande nu. Spännande saker! :-) Men när jag ska göra något är det inte ovanligt att det ser ut som på bilden. POFF!! säger det och så har Fröken Löken producerat ännu ett gäng pärlplattor och säger "Kom igen nu! Börja stryk!" ;-) Och vill jag komma åt mitt tyg där under är det ju bara att sätta igång.Och hoppas att jag kan stryka snabbare än hon kan pärla nya. ;-)